Patte, han sitter hemma med brutet ben han. I förra veckan var vi till sjukhuset för stygnborttagning och gipsbyte. Fascinerande att se på, måste jag säga. Tror inte Patte delar min åsikt fullt ut – kan bero på att det var hans ben som var det utsatta. Allt såg i alla fall bra ut, såret hade läkt fint och stygnen är således borta nu. Nytt gips är på plats och nu får han belasta benet till jämvikt. Om lite på en vecka får han börja gå lite med gipset. Tre veckor kvar – så slipper han gipset helt. Så skönt det ska bli! För Patte förstås, men också för mig. Man märker nog inte riktigt hur mycket en annan gör, förrän man är utelämnad till att göra allt själv. Men jag knatar på. Och Patte är envis och gör allt han bara kan.
Förra veckan hade jag vintersemester. Det blev några kvällsmöten, fikan, lunch på Peters kök och många butiksbesök. Till slut hittade vi vad vi letade – en grill. Den förra slängde vi ifjol höstas. Ska faktiskt bli rätt skönt med sommar, goda älgbiffar på grillen och lite varmare ute. Trodde jag aldrig jag skulle säga.
Freyas svans har inte ändrat nämnvärt. Så då jag ändå var hemma, passade jag på att ta urinprov av henne för att se ifall det skulle kunna vara urinvägsinfektion. Banne mig, om det inte var det också! ”Allt mellan himmel och jord” sade veterinären. Detlåter ju inte alls bra. Och man känner sig som en urusel hundägare. Men nu hoppas vi få det åtgärdat. Freya fick en tvåveckors antibiotikakur och när den är slut ska vi vänta ett par dagar och ta kontrollprov. Eventuellt behövs en till kur, då det var en kraftig infektion. Men vad som helst, bara lilltjejen blir frisk igen!
SARAHMARI 