Livet bara rullar på – dag blir till natt blir till dag. Man hänger inte riktigt med, känns det som. Även om jag inte minns allt vad jag gjort den senaste veckan, så har det varit fullt upp. I fredags åkte Patte och jag i alla fall på abborrskiva till Lokan. Det var suveränt gott! Eftermiddagen övergick i kväll och avslutades med en spontan bastukväll. Tror klockan var efter fyra på morgonen när vi cyklade ikapp med tidningsutdelaren. Lördagen var en trött historia, åtminstone inledningsvis.
På kvällen for vi ut och åt middag på Bock’s med pappa & co. Det var nämligen så att han hade fyllt 50 år på fredagen och det firade vi. Själv åt jag urgoda ribs (igen!). Måste åka till Bock’s igen, jag skulle verkligen vilja testa på deras hamburgare också! Eftersom jag fortfarande var lite trött, ställde jag upp som chaufför. Klockan var väl strax före ett på natten då vi kom hem.
Söndagen blev ingen vilodag. Hundutställning stod på agendan. Vi hade lovat att ställa upp vid korvgrillningen, jag och Patte, så glatt pallrade vi oss iväg dit. Jag tycker det är rätt roligt att sälja korv, faktiskt. Alltid spännande att se hur många kalla korvar till hundarna man får sälja. Rex hade vi också med oss. Han fick vila i buren bakom korvståndet före och efter sin uppvisning.
Den här gången behövde Patte inte skämmas i ringen. Rex uppförde sig närapå exemplariskt. Ett hejdundrande framsteg, om man jämför med förra gången. Resutatet på Rex var väntat – EH (erittäin hyvä), ett andra pris alltså. Han har fått två EH nu, så det är väl bara att konstatera fakta. Freya kunde vi ju inte visa upp, då hon åt antibiotika ännu. Kuren tog slut igår kväll, så nästa vecka ska vi ta kontrollprov. Hoppas verkligen att det är rent nu! Det är ju snart premiär..! Resten av kvällen, den for i arbete med nejden och jaktklubbens styrelsemöte.
Idag publicerades mina artiklar som jag skrivit för Vasabladet. Jag har ju hoppat in som frilansskribent till deras temanummer med jakt och fiske. Det var nog spännande att bläddra genom tidningen och se sitt namn i tryck. Jag hoppas att intervjuoffren var lika nöjda som jag… Och så hoppas jag att jag ska få skriva mer!
SARAHMARI 